24-04-14: Sjukvårdens finansiering
Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 14 april 2023.
Vi ser med oro på vad som händer med hälso- och sjukvården i Sverige. SD-regeringen svälter ut regionerna med minskade statsbidrag och med sin passiva hållning till regionernas behov. Samtidigt ser vi även en förändring i synen på hur sjukvården ska organiseras och vem som ska kunna få tillgång till offentligt finansierad vård. Det svenska sjukvårdssystemet svartmålas och i stället börjar de borgerliga lyfta försäkringsbaserade system som räddningen. Helt enkelt en kampanj för att marknadisera svensk sjukvård.
Regionernas hälso- och sjukvård finansieras idag av skatteintäkter, intäkter från patientavgifter, samt generella och riktade statsbidrag. De generella statsbidragen står för ca 20–30 % av de totala intäkterna för regionerna. Statsbidrag som inte på något sätt är värdesäkrade, dvs följer kostnadsökningarna, demografin och inflationen. I praktiken har detta inneburit nedskärningar för sjukvården och regionerna, även år då de generella statsbidragen har ökat.
Utvecklingen i hälso- och sjukvården går ständigt framåt. Varje år ser regionerna en kostnadsökning inom sjukvården på grund av nya behandlingsmetoder, nya och dyrare mediciner och att behovet av sjukvård ökar när vi lever allt längre. Detta är självklart positivt och en utveckling som på inget sätt går att bromsa. Men utvecklingen kommer inte utan prislapp. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har räknat på att kostnaden för den utveckling som beskrivs ovan är ca 1,5% av Regionens omsättning per år. Bara för sjukvården i Västerbotten är det nya kostnader med över 100 miljoner varje år, under perioden 2011 till 2023 har det inneburit ökade kostnader med över 1 miljard i Västerbotten.
Sammantaget så har regionerna fått mindre resurser samtidigt som behovet ökar. Borgerligheten påpekar gärna att regionernas ekonomiska situation har med ineffektivitet och att regionerna lägger pengarna på, enligt dem, icke värdeskapande saker. Vad det egentligen handlar om är att sjukvården helt enkelt har för lite resurser.
SKR har gång på gång påtalat regionernas underfinansiering. Men trots SKR:s varningar svälter regeringen ut välfärden. När vår gemensamma välfärd inte har tillräckliga resurser öppnar det upp för att privata intressen och marknadiseringar förväntas lösa sjukvårdens problem. Men vi vet att marknaden inte är lösningen.
Vi vill inte hamna i en situation där det är plånboken som avgör vilken vård du kan få. Privata vårdgivare ska inte kunna teckna avtal med både regioner och försäkringsbolag. Offentligt drivna akutsjukhus ska inte kunna säljas eller privatiseras. Privata sjukvårdsförsäkringar ska inte få användas i skattefinansierad vårdverksamhet.
Därför är det av största vikt att vi värnar och försvarar den svenska välfärdsmodellen där vi gemensamt finansierar en välfärd med hög kvalitet som ges efter behov och inte efter plånbok. Regionerna måste därför få bättre förutsättningar att inte bara bedriva dagens sjukvård, utan även sjukvården i framtiden. Det är inte hållbart att år för år få mindre resurser samtidigt som förväntningarna på sjukvården och vad sjukvården kan göra ständigt ökar.