Uttalanden

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens nomineringskonferens den 8 November 2026.

Tillväxt kräver samspel, inte stuprör

Regionerna ansvarar för den regionala utvecklingen och kan samla kommuner, näringsliv, utbildningsaktörer och statliga myndigheter kring gemensamma prioriteringar. Samtidigt fattas många av de beslut som avgör den utvecklingen i nationella system och myndigheter, långt borta från den lokalkännedom regionerna besitter.

Transportinfrastruktur, energiförsörjning och kompetensförsörjning visar hur nationella beslut påverkar möjligheterna att genomföra regionala prioriteringar. Beslut som fattas på nationell nivå vägleder och begränsar hur regionen utvecklas framåt. Är det inte då rimligt att regionernas röst också ska bli hörd?

De senaste årens industriomställning i norr har också visat att kommuner och regioner har en betydande förmåga att mobilisera resurser och samordna insatser när det krävs. Samtidigt är regionernas organisatoriska och ekonomiska förutsättningar i flera fall för begränsade i förhållande till hur stor den uppgiften är.

Den nationella styrningen behöver därför kunna ta större hänsyn till hur olika nivåer av beslut påverkar ett geografiskt område. Myndigheternas planering och investeringar behöver i högre grad kunna samordnas med såväl region som kommun.

Konkret handlar det om att ge regionala utvecklingsstrategier större betydelse i statliga planeringsprocesser, att utveckla gemensamma planeringsunderlag och skapa tydligare former för samråd innan större nationella investeringar prioriteras.

Det kan också vara bra att ge berörda myndigheter gemensamma uppdrag när en omfattande regional utvecklingsprocess kräver flera statliga insatser från olika håll. Då får vi både en starkare och mer långtgående samordning mellan de olika instanserna.

Vi Socialdemokrater i Västerbotten menar att i sammanhanget är de olika aktörernas representanter på lokal och regional nivå som bäst kan råda över den regionala utvecklings- och arbetsmarknadspolitiken. Vi som bor och verkar i vårt län och vet vilka förutsättningar och begränsningar som finns. Det är också en viktig del i de mål EU-kommissionen har satt för att säkra flernivåstyre och likvärdighet i den regionala utvecklingen inom unionen.

En ny S-ledd regering måste omedelbar starta arbetet för att möjliggöra en stark nationell tillväxtpolitik. Det förutsätter ett fungerande nationellt system och en offentlig organisation som kan använda sina resurser i nära samspel med kommuner och regioner.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens nomineringskonferens den 8 November 2026.

Vi kräver ett stopp för smygnedskärningar i välfärden

Vi lever i nedskärningens tider. Kommuner och regioner tvingas kontinuerligt strama åt, prioritera bort eller avveckla verksamheter. Inte för att man vill eller för att behovet minskat, utan på grund av att vårt offentliga utsätts för smygnedskärningar år efter år. Samtidigt används statistiktrolleri för att komma undan en obekväm sanning. Vår välfärd får mindre och mindre medel.

Vi har nått en punkt där den ansträngda situationen i våra offentliga verksamheter inte längre går att dölja bakom en ”kreativ” budgettolkning. Tecknen på bristande resurser blir allt mer framträdande, i allt från strävt toapapper och utebliven söndagsstek till stängda badhus och saknade lärare. Helhetsbilden är tydlig: ska Sverige fortsätta vara en välfärdsstat krävs det en förändring.

Det ska inte längre gå att gömma sig bakom kronor och ören när man presenterar en ”historisk satsning” som i verkligheten innebär en rejäl nedskärning. Den som då tycker att kvinnovården eller våra skolbarn gott kan klara sig med mindre får faktiskt stå för det. Öppet.

Därför måste nästa regering se till att statsbidragen automatiskt justeras efter inflationen. För när statsbidragen inte ökar i takt med inflationen och omkostnaderna spelar det faktiskt ingen roll om själva budgetposten i kronor är högre än tidigare. 100 kronor, eller för den delen flera miljoner, köper inte samma sak i dag som för tio år sedan. Det blir en ohållbar situation för det offentliga, som förväntas utföra samma uppdrag fast med mindre resurser.

Men trygga statsbidrag är inte bara en fråga om ekonomiska resurser. En inflationssäkring gör det också möjligt för kommunala och regionala verksamheter att planera långsiktigt. Något som såväl arbetsgivare som fackförbund skriker efter, så att de kan skapa välfungerande arbetsplatser och bättre villkor för de anställda. Det säger sig självt: det är enklare och tryggare att blicka framåt när man vet att ett inflationsrus inte plötsligt kommer och slår undan benen för en.

Socialdemokraterna i Västerbotten kräver att nästa regering tar sitt ansvar och ser till att långsiktigt trygga finansieringen av vårt gemensamma. Att inflationssäkra statsbidragen är första steget i rätt riktning. Våra regioner, kommuner och invånare förtjänar ett samhälle som fungerar, där man kan lita på att staten gör sitt. Alternativt kan den som inte tycker det åtminstone erkänna öppet att man skiter i vilket när det kommer till välfärden.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 19 april 2026.

Vi ska ha en väl fungerande och trygg hälso- och sjukvård, det är grundbult i ett starkt och jämlikt Sverige. Hälso- och sjukvården rör människor genom hela livet och ska ge trygghet oavsett var man bor - i såväl freds- som kristid.

Vården är ett område som kräver ökade resurser och tydlig styrning på alla tre politiska nivåer vi har i samhället - från riksdag till region och kommun. Ansvaret är delat men invånarna är samma och därför behöver vi jobba tillsammans och dra åt samma håll.

Regeringens politik på området den senaste mandatperioden kan inte beskrivas på ett annat sätt än att man abdikerat från sitt ansvar. Nedskärningar förkläds till satsningar och regeringen har valt att prioritera skattesänkningar för de allra rikaste istället för en sjukvård och välfärd för de många. Ett exempel är de riktade statsbidraget för kvinnors hälsa som regeringen minskade med 600 miljoner från tidigare år – men samtidigt påstod sjukvårdsministern att det var en satsning på en miljard.

Vi socialdemokrater har tröttnat på de dolda nedskärningarna i vården. Det är inte så hälso- och sjukvården ska styras. Vi socialdemokrater vill ha en hälso- och sjukvård där vi satsar på personalen och patienterna och det kan vi bara göra om vi säkrar regionernas långsiktiga finansiering.

Hälso- och sjukvården finansieras till störst del med statsbidrag och skatteintäkter. Varje år som statsbidragen till regioner och kommuner inte höjs i samma takt som inflationen resulterar i en automatisk nedskärning i välfärden. Det innebär att besparingar och effektiviseringar behöver göras när man egentligen skulle behöva göra satsningar. Därför ska vi socialdemokrater inflationssäkra statsbidragen för att säkerställa välfärden.

Det är personalen i vården som ger invånarna trygghet. Därför ska vi satsa på vårdpersonalen och de ska få fler arbetskamrater. Så att du får vård snabbare av läkare och vårdpersonal som har tid för dig.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 19 april 2026.

Vi ser med oro på att Postnord den sista april stänger sina tre brevbärarkontor i Västerbottens inland – i Dorotea kommun, Sorsele kommun och Åsele kommun. Beskedet slår hårt mot kommunerna, anställda och företag som tvingas säga upp personal.

Postnord hänvisar beslutet till att det är en del av Postnords “arbete med att skapa en effektiv organisation” men innebär en statlig frånvaro och en försämring av service i Västerbottens inland. I grunden är detta inte bara en regional fråga utan handlar om likvärdig samhällsservice i hela landet. Där har staten ett ansvar.

När staten drar sig tillbaka finns en risk att tillgången till service styrs mer av företagsekonomi än av behov. Detta får konsekvenser inte bara för invånare och företag utan också för lokala arbetsmarknader, kommunernas utvecklingsförutsättningar och invånarnas tillit till statens närvaro i hela landet.

Vi ser allvarligt på att detta beslut tas samtidigt som norra Sverige befinner sig mitt i en historisk industriell omställning, med stora investeringar i näringsliv, energisystem och infrastruktur.

Västerbotten och norra Sverige spelar en avgörande roll för Sveriges industriella omställning, civila beredskap och framtida konkurrenskraft. I detta läge behöver statens närvaro i regionen stärkas, inte försvagas.

I en skrivelse till regeringen uppmanar Region Västerbotten att initiera en dialog mellan PostNord och berörda kommuner samt analysera konsekvenserna för regional utveckling och samhällsservice. Regionen kräver ett tydligt besked om hur regeringen avser att säkerställa tillgången till statlig service i Västerbottens inland framöver.

För Socialdemokraterna i Västerbotten är det en självklarhet att vi ska ha service i hela länet. Vi ställer oss bakom Region Västerbottens skrivelse och kräver att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att stärka statens närvaro i regionen.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 19 april 2026.

Att vara politiker är ett roligt och givande uppdrag. Vi får vara medborgarnas verktyg för att skapa förändring och utforma en bättre vardag.

Som politiker behandlar vi en enorm mängd frågor och ärenden som rör människors vardag, och oavsett parti, fråga eller ärende finns det alltid någon som inte håller med och vill tycka till. Den viljan i sig är vacker, och möjligheten att föra dialog är viktig för demokratin.

Men tyvärr är det inte alla som förstår eller accepterar hur dialog i en demokrati ska föras. BRÅ:s senaste trygghetsundersökning visar att hot och hat drabbar förtroendevalda i allt större utsträckning. Socialnämndernas politiker är de som är mest utsatta och drabbas ofta av någon form av hot, trakasserier, skadegörelse eller hat.

Sedan kommunallagen skärptes tidigare i år finns ett krav på att kommunerna ska arbeta förebyggande för att förtroendevalda inte ska utsättas för hot eller våld. Detta gäller dock inte för politiker vars uppdrag ersätts med mindre än 40 procent av en heltidstjänst.

I de flesta kommuner kommer majoriteten av de förtroendevalda inte upp till dessa ersättningsnivåer. Ersättningssystem, nämndernas storlek och uppdragens utformning gör att många inte når upp till gränsen. Att förtroendevalda med fasta arvoderade uppdrag som understiger 40 procent inte ska omfattas av kommunens förebyggande arbete mot hot och våld är inte acceptabelt.

Vi måste tillsammans skydda alla som har politiska förtroendeuppdrag i kommuner, regioner och på nationell nivå från hat, hot och våld.

Hat, hot och våld mot förtroendevalda är systemhotande, undergräver demokratin och riskerar i förlängningen att underlätta för kriminella verksamheter. Riksdagen har fattat beslut som syftar till att stärka skyddet mot hot och våld för vissa förtroendevalda. Det är bra, men det räcker inte.

I höst går Sverige till val och stämningen kommer att trappas upp ytterligare. Vi vill se större eftertanke hos var och en som uttalar sig hotfullt eller hatiskt mot politiker. Oavsett nivå, partitillhörighet eller vilken fråga det handlar om är hot och hat ett antidemokratiskt beteende.

Vi måste tillsammans värna om att de människor som har förtroendeuppdrag, även i kommuner och regioner, skyddas från hat, hot och våld. Det handlar om att motverka obehag och lidande för förtroendevalda och deras familjer, men det handlar också om att skydda vår demokrati.

Alla partier har problem med att färre personer kandiderar till politiska uppdrag. Hat och förnedrande inlägg på sociala medier verkar kanske vid första anblicken inte så allvarliga, men varje hatkommentar bidrar till att osäkerhet och rädsla sprider sig.

Hat och hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera. Ytterst är det ett hot mot demokratin. Trots lagskärpningar ser vi dagligen hur hat riktas mot lokala förtroendevalda. Debattklimatet som lokala politiker möter i sin vardag är något som vi gemensamt måste adressera och ta ansvar för.

Vi vill ha ett öppet och demokratiskt samhälle. Därför behöver vi också säkerställa att lokalpolitiker kan känna sig trygga när de tar på sig ett uppdrag på väljarnas vägnar. Det handlar om respekt för den demokratiska processen och om trygghet för individen bakom rollen.