Distriktskongress 2024

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 14 april 2024.

Socialdemokraterna i Västerbotten kräver att regeringen snabbt tar ett krafttag kring utvecklingen av järnvägen, precis som man gjort i försvarsfrågorna.

Trafikverket lämnade i januari i år sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplanering till regeringen. I inriktningsunderlaget ger Trafikverket regeringen sin bedömning om ekonomiska ramar och vägledning inför kommande infrastrukturproposition. Socialdemokraterna i Västerbotten har tagit del av inriktningsunderlaget och är förvånade på en rad punkter som berör norra Sveriges del av den statliga transportinfrastrukturen.

Inriktningsunderlagets prognoser tycks visa på en total oförståelse över den utveckling som sker i här. Prognoserna som målas upp beskriver utflyttning och minskade antal arbetstillfällen, medan satsningarna om hundratals miljarder framställs som uteslutande lokalt aktuella. När vi i norr befinner oss i ledande position för nyindustrialiseringen är det minst sagt tondövt att inte utlova det underhåll och de satsningar som krävs för att omställningen inte ska tappa fart.

Samtidigt visar strukturförändringarna av vårt försvar, ett resultat av det nyvunna Nato-medlemskapet, på att kraftiga satsningar för utveckling är fullt möjliga om handlingsviljan från regeringshåll finns. Den hastiga och omvälvande samhällsförändringen på detta område märks tydligt, särskilt i norra Sverige.

Det borde vara en självklarhet att det ska vara möjligt att lita på järnvägen även hos oss. Dessvärre är så inte fallet idag. Järnvägen är just nu inte pålitlig varken för industrin eller för persontransporter när nattåg hotas. Därtill står Malmbanan stilla och i Trafikverkets inriktningsunderlag ges ingen tydlighet i frågan om huruvida Norrbotniabanan, i sin helhet, ska byggas.

Trafikverkets prognoser för norra Sverige visar att man uppenbarligen inte har förstått den utveckling som redan sker här, vilket är till stor skada då både bostadsföretag och investerare använder inriktningsunderlaget som guide för att Sverige måste underhålla och utveckla det svenska väg och järnvägssystemet samtidigt, inte det ena eller det andra.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 14 april 2023.

Vi ser med oro på vad som händer med hälso- och sjukvården i Sverige. SD-regeringen svälter ut regionerna med minskade statsbidrag och med sin passiva hållning till regionernas behov. Samtidigt ser vi även en förändring i synen på hur sjukvården ska organiseras och vem som ska kunna få tillgång till offentligt finansierad vård. Det svenska sjukvårdssystemet svartmålas och i stället börjar de borgerliga lyfta försäkringsbaserade system som räddningen. Helt enkelt en kampanj för att marknadisera svensk sjukvård.

Regionernas hälso- och sjukvård finansieras idag av skatteintäkter, intäkter från patientavgifter, samt generella och riktade statsbidrag. De generella statsbidragen står för ca 20–30 % av de totala intäkterna för regionerna. Statsbidrag som inte på något sätt är värdesäkrade, dvs följer kostnadsökningarna, demografin och inflationen. I praktiken har detta inneburit nedskärningar för sjukvården och regionerna, även år då de generella statsbidragen har ökat.

Utvecklingen i hälso- och sjukvården går ständigt framåt. Varje år ser regionerna en kostnadsökning inom sjukvården på grund av nya behandlingsmetoder, nya och dyrare mediciner och att behovet av sjukvård ökar när vi lever allt längre. Detta är självklart positivt och en utveckling som på inget sätt går att bromsa. Men utvecklingen kommer inte utan prislapp. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har räknat på att kostnaden för den utveckling som beskrivs ovan är ca 1,5% av Regionens omsättning per år. Bara för sjukvården i Västerbotten är det nya kostnader med över 100 miljoner varje år, under perioden 2011 till 2023 har det inneburit ökade kostnader med över 1 miljard i Västerbotten.

Sammantaget så har regionerna fått mindre resurser samtidigt som behovet ökar. Borgerligheten påpekar gärna att regionernas ekonomiska situation har med ineffektivitet och att regionerna lägger pengarna på, enligt dem, icke värdeskapande saker. Vad det egentligen handlar om är att sjukvården helt enkelt har för lite resurser.

SKR har gång på gång påtalat regionernas underfinansiering. Men trots SKR:s varningar svälter regeringen ut välfärden. När vår gemensamma välfärd inte har tillräckliga resurser öppnar det upp för att privata intressen och marknadiseringar förväntas lösa sjukvårdens problem. Men vi vet att marknaden inte är lösningen.

Vi vill inte hamna i en situation där det är plånboken som avgör vilken vård du kan få. Privata vårdgivare ska inte kunna teckna avtal med både regioner och försäkringsbolag. Offentligt drivna akutsjukhus ska inte kunna säljas eller privatiseras. Privata sjukvårdsförsäkringar ska inte få användas i skattefinansierad vårdverksamhet.

Därför är det av största vikt att vi värnar och försvarar den svenska välfärdsmodellen där vi gemensamt finansierar en välfärd med hög kvalitet som ges efter behov och inte efter plånbok. Regionerna måste därför få bättre förutsättningar att inte bara bedriva dagens sjukvård, utan även sjukvården i framtiden. Det är inte hållbart att år för år få mindre resurser samtidigt som förväntningarna på sjukvården och vad sjukvården kan göra ständigt ökar.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 14 april 2024.

Dagens regler för arbetskraftsinvandring har gällt sedan 2008 när den då moderatledda regeringen införde dem. Dessa regler byggde helt och hållet på arbetsgivarnas villkor och öppnade upp för fusk, fiffel och exploateringar av människor. Reglerna har också snedvridit konkurrensen och därigenom skadat näringslivet.

Före 2008 hade Sverige ett system med arbetsmarknadsprövning, för att säkerställa att arbetskraftsinvandring skedde i yrken med faktiska behov av det. Med nuvarande regler är det ensidigt arbetsgivaren som avgör vilka som får komma till Sverige och arbeta. Detta oaktat hur arbetsmarknaden ser ut.

Den grundregel som funnits sedan Moderaternas avreglering är att den som arbetskraftsinvandrat ska ha en inkomst på minst 13 000 kronor per månad. Nyligen höjdes den gränsen till ca 27 000 per månad, och nu finns ett förslag om att höja gränsen ytterligare till 34 000 kronor.

Vi Socialdemokrater har flera invändningar mot detta. Vi ser att många områden i vårt land lider av stor brist på arbetskraft, samtidigt som vi inte vill se att människor kommer till Sverige och utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Socialdemokraterna i Västerbotten har på vår distriktskongress 2024 diskuterat fram en möjlig lösning på problemet.

Vi anser att lagstiftning om en summa för lönegolv för arbetskraftsinvandrare ska vara dispositiv, det vill säga förhandlingsbar. Det finns många exempel på lagar inom arbetsmarknadsområdet som är dispositiva, och detta borde vara en av dem.

Vi anser att om en arbetsgivare, offentlig eller privat, vill anställa arbetskraftsinvandrare ska förhandlingar ske mellan parterna på arbetsmarknaden, det vill säga fack och arbetsgivare. Gör man det, och kommer överens, så kan avtal skrivas om att den anställde får heltidsanställning och lön minst enligt kollektivavtal. Därmed sker en nödvändig partsprövning av om det föreligger brist av arbetskraft och ett säkerställande av rätt kompetenser och kvalifikationer.

Om arbetsgivaren inte vill förhandla så får arbetsgivaren betala det av riksdagen beslutade lönekravet. Med det här förslaget vill vi ge möjligheten att hitta en pragmatisk lösning på ett stort problem på svensk arbetsmarknad.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 14 april 2024.

Socialdemokraterna i Västerbotten kräver att den svenska regeringen omgående agerar för att få till en permanent vapenvila i Gaza och mellanöstern.

Den senaste händelseutvecklingen med Irans vedergällningsattack mot Israel den 14/4 riskerar att få stora konsekvenser i regionen. Ett eldupphör är just nu helt avgörande för att Israels nuvarande krigsföring i Gaza inte ska eskalera i ett geopolitiskt storkrig nu när fler länder dras in i våldsamheterna. Det har redan gått för långt, Sverige kan inte vänta en dag till med att kräva och göra allt i sin makt för ett omedelbart vapenstillestånd i hela mellanöstern.

Sverige är ett litet land men internationellt har vi haft ett anseende som en humanitär stormakt. Med den passivitet vi nu ser från Sveriges regering kommer det anseendet snabbt på skam. När Gazas befolkning behövde det som mest, drog man in biståndet till UNRWA - den enda organisation som effektivt kan bistå med mat, medicin och sanitär utrustning i Gaza. När Norge står upp för humanitär rätt, tiger den SD-ledda regeringen stilla. När chansen ges att vara en röst för mänskliga rättigheter, väljer regeringen att inte använda den.

Israels invasion av Gaza, som syftade till att utplåna Hamas, har raderat ut det mesta av infrastrukturen som tidigare fanns. Sjukhus har varit militära måltavlor, liksom skolor och bostäder. Gazas befolkning svälter trots att hjälpkonvojer står parkerade bara kilometer ifrån de behövande - Israel släpper inte igenom dem. Brutaliteten i angreppen mot Gazas befolkning drabbar främst den civila befolkningen i Gaza och företrädare för olika FN-organ varnar för att det som sker nu är ett folkmord. Ett folkmord som International Court of Justice (ICJ )har beslutat att Israel måste vidta alla åtgärder för att förhindra.

FN:s säkerhetsråd kräver vapenvila och att människorna i Gaza snabbt ska få förnödenheter och sjukvård. Sverige borde ställa sig bakom säkerhetsrådets krav, öka Sidas finansiering för att stärka civilsamhället i Gaza och övriga Palestina, samt fördöma Israels angrepp på civilbefolkningen i Gaza. Sverige ska dessutom verka för att de som misstänks för folkrättsbrott och folkmord ska ställas inför rätta i Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 14 april 2024.

Socialdemokraterna i Västerbotten ser allvarligt på regeringens omlagda biståndspolitik som innebär ett hårt slag mot det svenska civilsamhället. I sin budget för 2024 minskar regeringen stödet till studieförbunden med 250 miljoner kronor nästa år, 350 miljoner året därpå, och ytterligare 500 miljoner därefter. Beslutet fattades utan en konsekvensanalys av hur nedskärningarna skulle slå mot det svenska civilsamhället och möjligheterna att bedriva folkbildning i Sverige.

Enligt en rapport från tankesmedjan Tiden som undersökt konsekvenserna konstateras att regeringens genomförda och aviserade försämringar av statsbidragen till studieförbunden kommer att få långtgående negativa effekter för den svenska folkbildningen. Enligt rapporten innebär beslutet att åtta av nio studieförbund kommer att få svårare att bedriva verksamhet på mindre orter, sju av nio studieförbund säger att statens nedskärningar inom folkbildning kommer att få negativa konsekvenser för verksamhet riktad mot särskilt utsatta grupper och fem av nio studieförbund uppger att nedskärningarna kommer innebära nya och/eller höjda avgifter för folkbildningsverksamheten.

SD-regeringens nedskärningar är ett hårt angrepp mot de samlade svenska folkrörelserna. Det är fortfarande inte helt klart, eller offentliggjort, hur de nya statsbidragen till det samlade folkrörelsesverige kommer att se ut, men av vad berörda organisationer fått förstå kommer de behöva arbeta mer uppsökande än tidigare. Detta tar sig bland annat uttryck i förhöjda krav på egen insamling, där insatsen förslår öka till upp mot 20%. Något som riskerar att få allvarliga konsekvenser för civilsamhällesorganisationers och Sidas arbete.

Sverige har en lång och stolt tradition av folkrörelser och folkbildning. I ett demokratiskt samhälle är folkbildningen en grundläggande och värdefull komponent, särskilt i en tid där kunskapsspridning, möten och dialog mellan medborgare blir allt viktigare. Dessa drastiska besparingar inom folkbildningen är en politisk attack på svenska folkrörelsen från den samlade konservativa högern, påhejad av SD. Vi socialdemokrater kommer stå upp emot dessa vansinniga förslag från högern och ta politisk strid för civilsamhället och folkrörelserna.