Distriktskongress 2026

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 19 april 2025.

Vi ska ha en väl fungerande och trygg hälso- och sjukvård, det är grundbult i ett starkt och jämlikt Sverige. Hälso- och sjukvården rör människor genom hela livet och ska ge trygghet oavsett var man bor - i såväl freds- som kristid.

Vården är ett område som kräver ökade resurser och tydlig styrning på alla tre politiska nivåer vi har i samhället - från riksdag till region och kommun. Ansvaret är delat men invånarna är samma och därför behöver vi jobba tillsammans och dra åt samma håll.

Regeringens politik på området den senaste mandatperioden kan inte beskrivas på ett annat sätt än att man abdikerat från sitt ansvar. Nedskärningar förkläds till satsningar och regeringen har valt att prioritera skattesänkningar för de allra rikaste istället för en sjukvård och välfärd för de många. Ett exempel är de riktade statsbidraget för kvinnors hälsa som regeringen minskade med 600 miljoner från tidigare år – men samtidigt påstod sjukvårdsministern att det var en satsning på en miljard.

Vi socialdemokrater har tröttnat på de dolda nedskärningarna i vården. Det är inte så hälso- och sjukvården ska styras. Vi socialdemokrater vill ha en hälso- och sjukvård där vi satsar på personalen och patienterna och det kan vi bara göra om vi säkrar regionernas långsiktiga finansiering.

Hälso- och sjukvården finansieras till störst del med statsbidrag och skatteintäkter. Varje år som statsbidragen till regioner och kommuner inte höjs i samma takt som inflationen resulterar i en automatisk nedskärning i välfärden. Det innebär att besparingar och effektiviseringar behöver göras när man egentligen skulle behöva göra satsningar. Därför ska vi socialdemokrater inflationssäkra statsbidragen för att säkerställa välfärden.

Det är personalen i vården som ger invånarna trygghet. Därför ska vi satsa på vårdpersonalen och de ska få fler arbetskamrater. Så att du får vård snabbare av läkare och vårdpersonal som har tid för dig.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 19 april 2025.

Vi ser med oro på att Postnord den sista april stänger sina tre brevbärarkontor i Västerbottens inland – i Dorotea kommun, Sorsele kommun och Åsele kommun. Beskedet slår hårt mot kommunerna, anställda och företag som tvingas säga upp personal.

Postnord hänvisar beslutet till att det är en del av Postnords “arbete med att skapa en effektiv organisation” men innebär en statlig frånvaro och en försämring av service i Västerbottens inland. I grunden är detta inte bara en regional fråga utan handlar om likvärdig samhällsservice i hela landet. Där har staten ett ansvar.

När staten drar sig tillbaka finns en risk att tillgången till service styrs mer av företagsekonomi än av behov. Detta får konsekvenser inte bara för invånare och företag utan också för lokala arbetsmarknader, kommunernas utvecklingsförutsättningar och invånarnas tillit till statens närvaro i hela landet.

Vi ser allvarligt på att detta beslut tas samtidigt som norra Sverige befinner sig mitt i en historisk industriell omställning, med stora investeringar i näringsliv, energisystem och infrastruktur.

Västerbotten och norra Sverige spelar en avgörande roll för Sveriges industriella omställning, civila beredskap och framtida konkurrenskraft. I detta läge behöver statens närvaro i regionen stärkas, inte försvagas.

I en skrivelse till regeringen uppmanar Region Västerbotten att initiera en dialog mellan PostNord och berörda kommuner samt analysera konsekvenserna för regional utveckling och samhällsservice. Regionen kräver ett tydligt besked om hur regeringen avser att säkerställa tillgången till statlig service i Västerbottens inland framöver.

För Socialdemokraterna i Västerbotten är det en självklarhet att vi ska ha service i hela länet. Vi ställer oss bakom Region Västerbottens skrivelse och kräver att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att stärka statens närvaro i regionen.

Följande uttalande antogs på Socialdemokraterna i Västerbottens distriktskongress den 19 april 2025.

Att vara politiker är ett roligt och givande uppdrag. Vi får vara medborgarnas verktyg för att skapa förändring och utforma en bättre vardag.

Som politiker behandlar vi en enorm mängd frågor och ärenden som rör människors vardag, och oavsett parti, fråga eller ärende finns det alltid någon som inte håller med och vill tycka till. Den viljan i sig är vacker, och möjligheten att föra dialog är viktig för demokratin.

Men tyvärr är det inte alla som förstår eller accepterar hur dialog i en demokrati ska föras. BRÅ:s senaste trygghetsundersökning visar att hot och hat drabbar förtroendevalda i allt större utsträckning. Socialnämndernas politiker är de som är mest utsatta och drabbas ofta av någon form av hot, trakasserier, skadegörelse eller hat.

Sedan kommunallagen skärptes tidigare i år finns ett krav på att kommunerna ska arbeta förebyggande för att förtroendevalda inte ska utsättas för hot eller våld. Detta gäller dock inte för politiker vars uppdrag ersätts med mindre än 40 procent av en heltidstjänst.

I de flesta kommuner kommer majoriteten av de förtroendevalda inte upp till dessa ersättningsnivåer. Ersättningssystem, nämndernas storlek och uppdragens utformning gör att många inte når upp till gränsen. Att förtroendevalda med fasta arvoderade uppdrag som understiger 40 procent inte ska omfattas av kommunens förebyggande arbete mot hot och våld är inte acceptabelt.

Vi måste tillsammans skydda alla som har politiska förtroendeuppdrag i kommuner, regioner och på nationell nivå från hat, hot och våld.

Hat, hot och våld mot förtroendevalda är systemhotande, undergräver demokratin och riskerar i förlängningen att underlätta för kriminella verksamheter. Riksdagen har fattat beslut som syftar till att stärka skyddet mot hot och våld för vissa förtroendevalda. Det är bra, men det räcker inte.

I höst går Sverige till val och stämningen kommer att trappas upp ytterligare. Vi vill se större eftertanke hos var och en som uttalar sig hotfullt eller hatiskt mot politiker. Oavsett nivå, partitillhörighet eller vilken fråga det handlar om är hot och hat ett antidemokratiskt beteende.

Vi måste tillsammans värna om att de människor som har förtroendeuppdrag, även i kommuner och regioner, skyddas från hat, hot och våld. Det handlar om att motverka obehag och lidande för förtroendevalda och deras familjer, men det handlar också om att skydda vår demokrati.

Alla partier har problem med att färre personer kandiderar till politiska uppdrag. Hat och förnedrande inlägg på sociala medier verkar kanske vid första anblicken inte så allvarliga, men varje hatkommentar bidrar till att osäkerhet och rädsla sprider sig.

Hat och hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera. Ytterst är det ett hot mot demokratin. Trots lagskärpningar ser vi dagligen hur hat riktas mot lokala förtroendevalda. Debattklimatet som lokala politiker möter i sin vardag är något som vi gemensamt måste adressera och ta ansvar för.

Vi vill ha ett öppet och demokratiskt samhälle. Därför behöver vi också säkerställa att lokalpolitiker kan känna sig trygga när de tar på sig ett uppdrag på väljarnas vägnar. Det handlar om respekt för den demokratiska processen och om trygghet för individen bakom rollen.